Air Baltic har genomgått en av de märkligaste metamorfoserna i SAS-gruppen.

Det byggdes upp som ett litet businessman´s airline med moderna Avro70, regionala jetplan och matartrafik till SAS-navet i Köpenhamn och ett fåtal andra linjer. Det gick ganska bra. 25% av passagerarna flög i affärsklass.

Men VD Bertold Flick såg farorna.

-Redan 2001, när Ryanair var litet, tyckte jag konceptet såg lovande ut, dvs skulle leda till hård konkurrens. Idag är flygkonkurrensen på Riga mycket hård. Lettland har fördel av låga arbetskraftskostnader. Endast 20% av befolkningen i Baltikum har flugit, så det finns potential, men låg köpkraft. I det läget är potentialen för affärsklass inte stor nog. Och ett litet bolag, som vårt, hade få flygplan , att slå ut de administrativa kostnaderna på. Vi måste hitta vår egen väg att växa.

Vad sade SAS?

-Vi grundades av SAS och är inget arv från östtiden. Men visst har SAS ändrat sig under resans gång.

Inom SAS ledningen är idag Air Baltic något av ett skolexempel på förändring.

-Alla marknader är olika. Det som gäller här är unikt, säger Flick blygsamt.

Air Baltic började med att införa enkelpriser, modell lågprisflyg, sträcka för sträcka, nästan i smyg.

Stockholm-Riga kostade t ex 600 euro enkel i affärsklass att flyga. Idag kan du flyga med oss för 50 euro, men får då betala för mat och dryck.

Men ett flygföretag är ingen välgörenhetsorganisation. Alltför många förlorar pengar.

-Låga priser leder till mycket lägre intäkt per passagerare, yield. Samtidigt blir det lätt en flykt från affärsklass bakåt i planet och vi hade ju en hälsosam beläggning i affärsklass. Så hur skulle det slå?

Flick kunde efter ett tag konstatera att ökningen i antal passagerare väl kompenserade minskad intäkt per stol. Men först sedan flygplanflottan bytts ut.

-Avro 70 är ett utmärkt flygplan, men 70% dyrare i drift per stol än de större Boeing 737-500 vi ersätter dem med.Vi var tvungna att ha större flygplan, dvs fler passagerare att slå ut kostnaderna på. Efterfrågan på affärsklass sjönk till 10%- men det är värt att ha den kvar än, vilket idag skiljer oss från rena lågprisbolag.

På ett år växte Air Baltic 75% och snart får man sin åttonde Boeing 737-500. Tillsammans med sex Fokker 50 trafikerar de 24 städer. Personalstyrkan växte från drygt 200 till 500 och just nu måste man ta in utländska piloter.

-I och med inträdet i EU kunde vi även öppna en ny bas i Litauen, varifrån man flyger 11 linjer, bl a till Oslo, med samma lågpriskoncept.Det har varit mycket framgångsrikt och gett oss ytterligare storlek att slå ut kostnaderna på. Visserligen har nationella Lithuanian Airlines sökt kopiera konceptet. Men de är ett mindre bolag, med 950 anställda, där vi är större med 500. Det går alltid att koipiera. Men vi gör, om än blygsam, vinst.(drygt 15 miljoner SEK i fjol)

-Vår styrka är våra låga kostnader. Vi har lägre kostnader, trots expansionen eller kanske just därför, än de flesta lågprisbolag, möjligen med undantag för just Ryanair.

Omvandlingen kan ha kommit i grevens tid. Ryanair flyger redan på Riga, bl a från Sverige. Men Flick ser med större oro på t ex KLM, som konkurrerar ,med ett stort nav; Amsterdam.

Var är ni om fem år?

-Marknaden ändrar sig så fort inom flyget att en förutsägelse ens om ett år är farlig. Men vi är vana vid omvandling. 1990 fanns 38 flyglinjer ut från Riga, alla utom en gick österut.

I april invigde också Air Balktic sin första inrikeslinje; Riga-Liepaja tre gånger dagligen.

Själv är Bertold Flick tysk och jurist, inte ekonom. Han hade erbjudande om att börja i en ansedd advokatfirma samma år Berlinmuren föll.

-Jag kände att erbjudandet fick vänta. Detta var det största som hänt i Europa sedan franska revolutionen. Jag fick erbjudande att jobba på Treuhand, som skulle aveckla olönsam östtysk statlig industri eller privatisera. På den vägen hamnade jag som rådgivare i privatisering i Lettland och i styrelsen för nystartade Air Baltic, vars VD jag varit i nu tre år.

Något du ångrar?

-Att vi inte avvecklade olönsam statsindustri fortare. Men det där med advokatbyrån blir nog inte av. Jag trivs i Riga. Den är precis som vilken annan stad i Nordeuropa som helst att bo i, positivt menat. Visst finns det korruption. Men inte i vars och ens vardagsliv. Det finns korruption i Sverige och Tyskland också. Vi betalar inga mutor för någonting.. Kanske har vi varit för öppna i frågan i Lettland; den har getts större proportioner än den har.

Letterna tycks acceptera Flick, trots att han är ”invandrare”, utan någon balttyskt släktskap. Men han har också skaffat sig en fördel; han talar flytande lettiska.