Vindistrikt kring floden Ahr

Tyskt rödvin och flytande mat av högsta kvalitet. Det ägnas stor energi kring floden Ahr, Tysklands nordligaste och kanske mest okända vindistrikt.

Text och Bild: Jan Ohlsson

Floden Ahr är inte imponerande, mer än strid å. Men den rinner genom det vackra landskapet Eifel, som lite påminner om Schweiz, med sina serpentinvägar, skimrande bokskogar, vackra ängar, fruktträd och hjortar. Vi är i Ardennerna, på gränsen mot Belgien, i regionen Rheinland-Pfalz.

Det senaste decenniets lite varmare klimat har gynnat Ahrs Spätburgunder (pinot noir), som ibland blandas till cuveé med hjälp av den lite tidigare früburgunder och en mindre mängd av någon druvkorsning som acolon eller donfellon, som också växer här i mindre mängd.

Goda och kvalitetsrika skördar, 2003 en av de bästa, blir drygt 4 miljoner liter på runt 60% av totalskörden. Problemet är priset. I det europeiska havet av rödvin är konsumenterna beredda att betala allt mindre.

Ahr är snarare än å än en flod. Närmaste mer kända flod är mosel, men klimatförhållandena är helt annorlunda.

- Att vi överhuvudtaget kan odla rödvin så långt norrut berör på de djupa och smala dalgångarna kring Ahr och på den vulkaniska jorden som håller värmen, medan kylan blåser över bergstopparna, berättar herr Nelles på Ahr Winzer e.G. Men det ger också mycket branta vingårdar. När det tar 400 arbetstimmar att skörda en hektoliter på platt mark, behöver vi minst 1000 och som mest 3000. Det lagras sedan minst 6-7 månader på fat av amerikansk ek (som ger mer vaniljton än fransk).Vinet blir ljusrött (färre soltimmar i norr) och lite lättare, men ändå mycket fruktigt och passar väldigt bra t ex till traktens hjortstekar. Därför år priset 14-19 euro för en flaska egentligen alltför lågt.

Nästan allt säljs direkt vid vingårdarna i distriktet och lite har Ahr gynnats av de senaste årens rödvinsboom. Granndistriktet Mosel har därför också börjat producera en liten mängd rödvin

- Men deras jordmån är speciell och bäst lämpad för riesling och eftersom vi nu ser lite mer en ökning för vita viner igen så tror vi inte på någon större konkurrens. Men för Ahr är spätburgunder vårt varumärke och inget vi tänker ändra på.

Ahr odlar också Eiswein. Druvorna skördas vid –10 grader och krossas med isen.
 
Klimatförändringen kan förskjuta vingränserna ytterligare norrut. Franska odlare köper t ex upp mark för vinodling i England. Oron är stor för somrarnas värmeböljor.

Hela produktionen säljs på plats och rödvinet är av hög kvalité

Herbert Dick ser mycket nöjd på sin humleskog, en bit utanför Bitburg i Eifel. Det är en dag före skörden och den ser ut att bli mycket bra.

- Humle innehåller mer än 100 hälsobringande ingredienser, berättar han, bland dem rikligt med antioxidanter (motverkar cancer). Humle är starkt vätskedrivande och innehåller också mycket östrogen.

Herbert Dick har fått flera guldmedaljer för sin högkvalitativa humle. Skörden körs till närbelägna Bitburg, som lämpligt nog hyser Tysklands största privatägda bryggeri.
Det är malt som ger ölen sötma och för att få mer bitterhet i brygden tillsätts humle, vanligtvis 40-50 gram per 100 liter. Tillsätts istället 300-400 gram tränger humlesmaken fram tydligt.

Eftersom bryggerier är våra enda kunder har vi ingen prisgaranti, säger Herbert Dick. Men vi gör istället flerårsavtal, som jämnar ut risken mellan bra och dålig skörd. Priset för odlaren är 200-400 euro per kilo, men ett kilo är cirka 50 korgar, så det är tur att vi kunnat mekanisera skörden.

- Det är en stor skillnad i synen på öl nu och förr. Förr drack ingen öl för alkoholen. Öl var flytande föda. Och inte minst humlen gör det till en väldigt nyttig föda.

Det är något Herbert Dick och sonen Andreas gärna pläderar för vid besöken på gården av studiegrupper och skolklasser som får lära sig att brygga öl.

Resterande areal på den vackra gården mitt i ett naturreservat hyser en mängd äppelträd. Om man äger sådana har ägaren rätt att destillera äppelbrandy och familjen Dicks gårdspecialitet är sådan med tillsats av humle- humlebrandy.

Landskapet i Eifel, med Mosel som gränsflod i söder, är vackert. Under slutet av 1800-talet byggdes här många järnvägar som led i en preussisk strategi för uppmarsch mot Belgien/Frankrike av trupper. Till slut blev Eifel Europas järnvägstätaste landskap. Idag är de flesta nedlagda. Men de har lämnat efter sig banvallar som verkligen genomkorsar landskapet och slingrar genom dalarna för att undvika branta stigningar. Idag har många asfalterats och används till cykelleder - det främsta sättet att ta sig mellan vingårdar och sevärdheter. Så stor är cykelturismen att vissa leder fått näringsställen byggda främst för cyklister.

Eifel är ett vulkanlandskap, fyllt med lava och utkastade lavabomber. Flera sjöar, s k maase, är 50-70 meter djupa 2skorstenar” där berget rasat in och lavan sprutat ut. Här och var syns även vulkankoner, i Strohn finns ett vulkanmuseum. Och på ett ställe finns t o m en kallvattengeysir.

Det är en kullrigt Skånelandskap som möter och odlar du äpplen har du rätt att brygga din egen äppelsnaps. Här odlas också Tysklands bästa humle och humlesnaps är en raritet.

Visserligen har inga utbrott skett på 10 000 tals år, men geologerna har kommit på att följs utvecklingscyklerna så kan det vara dags snart igen. Under Eifel finns aktiva s k hot spots.

Bitburg och framförallt Trier är gamla romarstäder. Trier var huvudstad i Västromerska riket och styrdes bl a av där bosatte kejsar Konstantin, den förste kristne kejsaren. I Trier finns flera romerska byggnader och delar av broar intakta och här finns också bevarade mosaiker och minnen från de vackra villor som då kantade den rika bygden. Fram till andra världskriget var dock Eifel en ren fattigbygd. Öl och senare amerikanska soldater- fortfarande med baser här- gjorde dock bygden mer välmående.

En annan publik- och inkomstmagnet för bygden är motorbanan Nürnbergring som anlades här 1927 och trots att den går genom ett landskap av stora höjdskillnader och hårnålskurvor behållit både sin popularitet och farlighet genom åren.